Hur ser den svenska barnboksmarknaden ut, egentligen? Ja, ganska bra. Men fortfarande i uppförsbacke. Försäljningen av barn- och ungdomsböcker går bra i Sverige, bättre än de flesta andra kategorier av böcker där försäljningen istället dalar. Samtidigt har barnboken fortfarande lägre status än böcker för vuxna och syns i klart mindre utsträckning på tidningarnas kultursidor och i diskussioner om litteratur och kultur. Det räcker med en sökning på Svenska Dagbladets hemsida för att snabbt se att böcker för vuxna ges mycket mer utrymme och uppmärksamhet än barn- och ungdomsböcker.
Om vi går tillbaka i historien fanns det från början inte många böcker som riktade sig specifikt till barn. När man började läsa läste man vuxenlitteratur, ibland omskriven för att vara lättare för barn att läsa och ta till sig. Det fanns i början ofta en baktanke med barnböcker: De skulle fostra bra samhällsmedborgare, vara sedelärande eller uppfostrande. De sagor man berättade förr var inte avsedda enkom för barn och många gånger var handlingen grymmare än den är idag. Med tiden började man dock göra dem lite snällare och under romantiken blev sagor oftare något som riktade sig till just barn. Fablerna tog också plats, där med djur istället för människor i huvudrollerna, men ofta med ett budskap om hur man ska vara som person.
Läromedel fanns förstås hela tiden, men i och med Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige kombinerades skönlitteratur med undervisning och barnen fick ta del av ett spännande äventyr. I slutet av 1800-talet var olika sociala rörelser i fokus och det märks även i barnlitteraturen, till exempel Oliver Twist och Barnen från Frostmofjället. Därefter kom böcker som drog mer åt det underhållande hållet, som Pelle Svanslös, Nalle Puh och detektivromaner ör barn. I Sverige menar många att den moderna barnboken, den som är underhållande utan någon baktanke om att uppfostra barnen, kom med Astrid Lindgrens Pippi Långstrump 1945.
Mycket har hänt sedan Pippi kom och det finns i dag barnböcker av olika slag. Ändå har barnböcker och barnboksförfattare fortfarande inte samma status som sina vuxenditon, detta trots att de faktiskt många gånger säljer bättre. Den goda nyheten är dock att det rör på sig. Det finns många samverkande krafter som arbetar för en förändring i kultur- och bokvärlden. Det görs många satsningar på barns läsande och som en bieffekt av det får böckerna och författarna större utrymme och mer uppmärksamhet. Att göra om höstlovet till ett läslov med gemensamma satsningar från bibliotek, förlag och bokhandlar har haft effekt. Vissa tidningar har gett recensioner av barnböcker mer utrymme och framför allt köps det mycket litteratur för barn.
